Trots att vi bråkar 24/7 och inte har samma åsikter om nått alls, så är hon den som förstår mig absolut bäst. 
Hon vet alla mörka hemligheter jag har, och har själv placerat dom flesta skelette jag har i min garderob. Hon inte bara kan alla knäppa historier, hon var en del av nästan alla. Hon driver mig till vansinne och gör mig argare än någon annan, men hon är också bäst på att få mig glad igen. Hon är den jag berättar allt för, och den jag själv känner bäst. Ibland tror jag att vi känner varandra för väl. Vi vet vad den andra tänker, och att hålla hemligheter för varandra är omöjligt. Hon är den första jag skulle ringa i vilket sammanhang som helst. 
Vi har delat mat, kläder, sängar, ideer, tårar, skratt, smink, läcor och allt annat jag någonsin ägt.  
Hon har gjort mig så arg att jag trott jag ska spricka, och hon lyckas alltid driva mig till vansinne. 

Vi har varit vänner länge, och när hon flyttade försvinn min andra halva. 
det var hemskt att avsluta sina egna meningar, vara den enda som skrattade åt sjuka skämt och inte ha någon att planera idiotiska upptåg med. Om jag fick bestämma skulle du bo i en låda under min säng. 

jag älskar dig. Saknar dig gör jag också. Kom hit innan jag slår dig. (och ja, jag kan nå att slå dig fast du är i Gbg, vänta bara.. )